Har helt mig själv att skylla...

Har konstant en klump i magen och kan inte äta, mår illa efter en halv macka och ett halvt glas vatten. Vet inte ens såhär i efterhand om det blev rätt, men det måste ju ändå ha varit något som gjorde att det blev som det blev. Är livrädd att när väl stunden kommer så kommer det vara svårt att släppa taget, klammrar mig fortfarande fast som om han vore min. Patetiskt men sant, men jag håller hårt. Det är inte lätt...

Samma sak idag, det finns bara en verklighet och jag vet inte om jag gillar den..gillar den alls...Vill bara gå vidare i livet utan att behöva ta sig igenom alla dess våndor...

Att vakna upp och den första tanken som slår dig är, fan hände gårdagen?, fundera en stund, och sen inse att ja det gjorde det. Allt som vanligt på ytan men ändå kommer inget att bli som det en gång var. När man väl insett detta så önskar man nästan att man inte vaknat. Det är ungefär så långt som jag kommit nu. Jag har släppt taget om den mysigaste människan jag träffat på länge, han är fri att göra vad han själv vill och jag kan inget säga om det. Han kommer träffa en annan och förmodligen i det långa loppet glömma mig. Bara den enkla saken gör mig obekväm, för så har det aldrig varit tidigare. Jag vill och på samma gång vill jag inte att det ska vara som tidigare. Som tidigre fast men lite flimregissering utav historen. Jag vill klippa bort delar som jag önskar aldrig hänt, bara för att se, om saker kunde varit bättre utan dem. I nuläget verkar det bara vara mulet ute i mina ögon fast solen strålar ute, jag hoppas att det vänder...

Jag kommer sakna dig.

Fan, skulle sova var det tänkt men fastnade framför tv:n. Det var någon som sa idag att om man inte kunde ventilera sina i-landsproblem med enklare ord så fick man fan ta och skaffa en blogg. En egen personlig klagomur där man kan vara bitter över ena och det tredje. Hyffsat sant om jag får säga det själv, iallafall utifrån min egen blogg. Cirka 50% ovärt vetande och cirka 50% gnäll. Men jag vill inte påstå att ha en aldeles egen sida där man kan gnälla hur mycket man vill är något som jag tycker illa om. Man kan ju tillochmed använda talspråk, den du! 

He has been broken beyond repair,

wounded beyond the point of healing,

abused beyond the point of recovery.

He will never know happiness or joy, security or normalcy.

he will never know pleasure, satisfatcion, serenity, clarity,

peace of mind or any semblance of sanity.

He will never know trust or love.

He is in a million little pieces och broken beyond repair.

// A million little pieces by James Frey

I'm busy beeing bored...please disturb *gäsp*

Var på fest med jobbet igårkväll, inte helt otrevligt, men idag har man varit ungefär lika produktiv som en tvättsvamp på tork. Inte alls med andra ord, har varit ute och gått på morgonen och gick lilla på kvällen för skojs skull. Av alla ställen i lilla tidaholm är nog lillarundan en av de platserna som jag tycker bäst om, Har mest minnen ifrån också. Nu när man inte bor lika nära blir det ju inte att man går där för ofta vilket är lite tråkigt. Inte för att det är något fel på berget, men det blir skillnad om man har porlande vatten i närheten.

Utöver att promenera har jag kliat katterna bakom öronen, hämtat bilen från igår, diskat och målat naglarna. Har inga större förhoppningar om morgondagen heller. Enda jag måste göra imorgon är att köpa kattsand och kasta den konstiga sanden från konsum som ligger och skräpar i lådan nu. Får vell se hur det blir.

Har i brist på annat youtubat Nomy låtar..tyckte denna var trevlig.

Kram och godnatt!