Hemkommen efter en lång väg hem, hela sex timmar i bil och tåg mellan Strömstad och Öret. All denna tid på grund av tåg som fastnat, böljande hetta och ilande motorvägar.

Har haft en helg full med campingliv när det är som bäst och tillsammans med den bästa. Fredagen bestod av en lång promenad över klippor, berg och vita sandstränder, fika och jordgubbstårta. På lördagen blev det fiske från en klippkant och från båtkaj mera sol och grillning på kvällen. Helt sagolikt..

Glad midsommar önskar Hannah.

Tycker det är kul att jobba, missförstå mig rätt. Men med tanke på all den underbara reklam jag kommer få släpa runt på imorgon önskar en liten del av mig att jag inte behövde gå till jobbet imorgon utan kunde få gå hemma och göra inget istället. Lite lat och bekväm är man allt.

Har slösurfat hela kvällen bland annat på en egentligen rätt elak sida där folk laddar upp spännande klädstilar som de hittat på gatan, inte alltid så smakfulla. Men lite kul ändå :-)

Sofia Karlsson – Flickan och kråkan

Idag kan jag nog tillockmed ha något vettigt att berätta, det ni! Invigde mina nya jeansshorts idag, denna soliga fina dag till ära. Har inte alls solat mina ben och dess bör endast beskådas genom specialbehandlade solglasögon för att inte orsaka ögoncancer eller andra otrevliga åkommor. Nog sagt.

Jag går oskyldigt med mp3 i hand längs en av Örebros många gator när jag ser en herre på cyckel ~ 40+ fästa en fast blick på mina vita ben. Så fortsätter han att trampa men släpper inte blicken. Det hela håller på att sluta med att han nästan faller av sin cyckel för att han glömmer av att titta var han åker till föremån för mina ben. Detta inträffade två gånger inom loppet av 30 minuter, olika gubbar. Dessutom kom det en hund inspringandes in i mig. Efter kommer ägaren med ett flin "han är visst lite vild, har du sommarlov nu så du kanske vill följa med och bada?"

Gubbsjuka -.-'

Idag har bara varit bäst på alla sätt och vis, slapp slö och helt lagom go! Började morgonen med en timmas promenad och 1,5 km simning. När man simmar ser vattnet lite ut som en blå jelly som man puttar sig fram i. Måste erkänna att efter några längder känns vattnet nästan så också, armträning efterfrågas! Hursom var det en toppenstart på dagen. Sen hem och laga mat, posta ett brev och hämta ett par jeansshorts som jag beställt. Var lite orolig att de inte skulle passa men ack så fel jag hade, satt som en smäck! Mycket nöjd. Sen städa lite och resten av eftermiddagen har jag tryckt i min polkachoklad och sett på anime. Har nästan saknat alla de japanskpratande och mångt om mycket mansgrisiga figurerna. Så sterotypt som man spyr lite då jejerna svimmar på hög medan killarna är de som får ta all stryk och inte gnäller alls. Tjejernas reaktioner beskrivs bättre som "Oh, nej jag svimmande visst. Jag sätter mig här i hörnet och stortjuter tills någon kommer och klappar mig på huvudet" *surt mummel* aja, nog om detta. Serien heter Last Exile och rekommenderas varmt efter ett par avsnitt.

Soundtrack to the Rebellion - Machinae Supremacy

Det här är nog första gången som det kommer kännas skönt att få komma hem till mina änglar igen. Det har varit en härlig lugn helg i Tidaholm men jag kan ändå känna att den varit lite för lugn. Kan nästan tycka att absolut stillhet kan bli lite jobbigt, på gränsen till frustrerande. Kanske är jag som lever livet i form av stressmänniska, sjukt rastlös är jag iallafall. Hade det inte varit för det lilla lilla mobila bredbandet, Sofies mode och min ipod med nightwish och machinae supremacy hade jag nog fan dött, utan att överdriva. Klara inte av all denna stillhet..

Vill säga sjukt mycket grattis till min fina syster som tagit studenten idag! Tänkte ladda upp lite bilder när väl anslutningen tillåter.

Just nu sitter jag framför morfars lilla bärbara i deras gästrum medan morfar sitter med wiskey i hand framfär tvn. Regnar massa ute och det är allt lite mysigt. Hoppas på att det hinner bli lite finare väder tills imorgon så man kanske hinner med en morgonpromenad. Lilla kusligt söta Tidaholm. Vet att jag har sagt det tidigare men det börjar verkligen bli en främmande stad, känner inte igen några namn och det är knappt så man kommer ihåg vad alla tusen pizzerior heter. Något som man tidigare kunde rabla i sömnen, nästan iaf. Ugh, funderar aldeles för mycket när jag är trött, någon kasta hit en badring innan jag drunknar.

Träffade dessutom av en slump en gammal kompis idag, blev en pizza som vi pratat om att vi skulle äta för ca två år sedan nu. Hel låda galna båda han och hans "bromance" till kompis men utan tvekan trevliga ändå. Imorgon blir det ännu mer kompisträffar då med folk från högstadiet, bland andra.

Hoppas alla glada studenter får en positiv kväll de sent kommer glömma!

Sitter och sjunger till Wild World med Cat Stevens och väntar på att få ta bussen mot Marieberg. Jag och Fia K ska åka och titta på inlines och så är det lite annat jag är nyfiken på. Ett par skor som jag såg förra gången jag var där inte men inte kunde köpa, lite ansiktssmojs från apoteket och en present till min nya lillebror. Vet inte alls vad som kan vara läpligt att ge till ett knappt två månader gammalt spädbarn. Min första tanke var ett gosedjur från bukowski. Har en kompis som samlar på dessa i kaninformat och har alltid beundrat hennes hylla med mjukdjur. Kommer bli kul att få åka dit hellre än att sitta hemma denna gråmulna dag och göra inget.

Jag stannar kvar i Örebro hela sommaren och det känns som att ju längre man bor här desto mer fasad försvinner och man lägger märke till mer saker än tidigare. Eller, kanske inte riktigt men jag är heller aldrig tänkt på hur utbrett missbruk i olika former är här. Kanske är det jag som växt upp inom en "skyddad verkstad". Nästan varje gång man åker buss är finns det någon som inte är nykter. Igårkväll kom polisen på bussen och genomförde en "assisterad avstigning" då en påverkad man inte lyssnade på busschaufförens order. Dagen innan det var det en dam, också onykter, som satt och lekte med en tändare på bussen och sedan frågade alla på hela bussen om hon inte kunde få låna en telefon. Ingen på bussen hade pengar på sin telefon i just det ögonblicket. Kankse hövligare än att rakt av svara att man inte vill lämna ut sin telefon men i realiteten så betyder det precis samma sak. Mig frågade hon aldrig om telefonen men istället så satten hon sig en bit från mig och började blänga åt alla hon fick ögonkontakt med. Några dagar innan var det en kille som stönade att "det inte räckte med alkohol längre, han behövde mer grejer" också när jag satt och väntade på bussen.

Alla dessa personer som ingen mera varken vill ta i eller kännas vid har förmodligen en gång varit som alla andra utan de pronlem med missbruk som de har nu. Ibland när jag möter dem funderar jag på vad som gick fel och vad som gjorde att de hamnade där de är idag. Jag kan även bli orolig för mig själv och andra runtomkring, jag skulle inte kunna leva med att någon av mina tidigare och nuvarande komisar om tjugo år åker på en buss för att de inte längre har ett hem att gå till och som lägger alla sina pengar på alohol.

Cat Stevens – Wild World

Ungefär vid samma tid förra året plus några veckor var jag i full färd med att ordna inför min flytt till Örebro. Massa blandade känslor och sjukt mycket nervositet. Övervägde att leta efter något annat och inte börja plugga. Men så blev det som det blev och nu bor jag i en varm gul skolåda med ett värmehål som min hyresvärd antar att jag kan läga mat i, det kan jag inte. Är inte begåvad alls när det kommer till matlagning visserligen, så jag vet inte om en bättre spis hade gjort någon skillnad. Hursom så ångrar jag verkligen inte att jag flyttade.

Nu i helgen så åker alla de nya personerna jag träffat hem, folk som jag umgåtts med varje dag i två terminer nu. Jag skulle ljuga om jag inte tyckte att det var sentimentalt. Alla är så olika, men ändå lika på något sätt. Det är en rödhårig aggressiv blekingebo, en hemtrevligt tidspessimistisk värmlänning, en radikal västgöte, en virrig smålänning och en bitter sörmlänning (ni får rätta mig om jag har fel) och mångamånga andra spännande människor. Kommer utan tvekan kännas konstigt när jag är kvar i Örebro när ingen annan är det. Ser fram emot juli och Arvikafestivalen som fan, när man får träffa alla igen. Förhoppningsvis även till premiären av Twilight. Även om jag inte har kännt någon av dem speciellt länge är det en härlig grupp människor som jag numera inte vill tänka mig en tillvaro utan. Definitivt inga torra moderater!

I sommar vill jag precis som förra håret hitta en lägenhet, studentboende i all ära men en skolåda på 22 kvm är inget jag riktigt trivs i. Det går an för stunden och jag vet var jag vill flytta. Behöver bara en hel hög med tur så att jag kan få tag i en lägenhet där.

Vad jag ska säga om skolan vet jag inte riktigt mer än att det inte är som jag trodde att det skulle vara. Det är svårare och mer komplicerat än vad jag kunnat ana från början, men inte tråkigt för den skull. Det är hårt arbete och jag känner att jag definitivt kunnat lägga ner mera tid på att lära mig allt vi gått igenom. Men sammtidigt så känner jag att sammtidigt som man lärt som massa om ämnet så måste man på nytt lära sig att plugga. Hur man pluggar bäst och vad man själv lär sig bäst av. Det är först nu som jag känner att jag börjar få grepp om detta, efter två terminer. Antar att det är en teknik som man kommer att få finslipa med åren.

Jag är en liten fläck i en stor värld, detta inser jag mer och mer genom de erfarenheter jag får och genom allt jag lär mig. Mendet är okej..allt kommer nog ordna sig ändå.